120 år senare har e-boken hittat ut från romansidorna och blivit en realitet, läsplattorna har nu på allvar börjat hitta till sin publik och e-böckerna sin distribution.
Apples e-bokläsare Stanza har bland annat medfört att Iphonen har blivit populär också för e-böcker och i Sverige förbereder sig nu både förlag och författare på att e-bokens länge efterfrågade genomslag stundar. Författarförbundet uppmanar sina medlemmar att inte skriva på några e-boksavtal och förlagen arbetar för att finna ett gemensamt format för samtliga olika modeller av läsplattor. 
E-bokens fördelar är många och svåra att argumentera mot och dess utveckling är revolutionerande, men det känns ändå enkelt att göra en koppling till en av historiens tidigare viktigaste uppfinningar.
När Faust, Schäffer och Gutenberg introducerade boktryckarkonsten med lösa typer var det den moderna tidens främsta uppfinning och begynnelsen på en ny tidsera. Gutenberg & Co insåg dock inte själva potentialen i sin egen uppfinning och dess revolutionerande effekter.
Istället för att utnyttja pressen till att snabbt kunna massproducera skrifter försökte man efterlikna handskrifterna, de böcker man var van vid och således också dess avancerade stil och ornament. Proceduren var tidskrävande, avkastningen dålig och investerarna fick inte igen sina pengar: där stod man med uppfinningen som skulle komma att markera startskottet för den moderna tiden och resultatet blev konkurs.
När e-boken nu befinner sig i sin egen inkunabelperiod finns en påtaglig risk att göra liknande misstag. Med internet och ny teknik finns stora möjligheter att vidareutveckla mediet boken, men utvecklarna verkar helt låsta vid att efterlikna det för oss läsare så invanda kodexformatet, som ju endast varit det dominerande formatet i ca 1700 år, dessförinnan var en bok en rulle.
Med internet har hypertexten gjort sitt inträde och bland annat har James Joyces Finnegans Wake för första gången kunnat publiceras i sin tilltänkta evighetsloop utan att vara låst innanför sina pärmar. Tiden torde tala för att en ny form för boken randas, men pärmar att hålla i, sidor att vända och allt för att efterlikna det som vi läsare så vanemässigt tänker vara en bok, är vad läsplattetillverkarna tävlar om att komma närmast.
Produkt- och programutvecklare har tillfälle att skapa något som går bortom papperssparande och Happolatis mörkerläsande funktion. Redan nu förekommer för studiematerial varianter där läsarens marginalanteckningar kan föras in i texten och det är en liten föraning om vilka möjligheter som föreligger.
Risken finns dock att så länge e-boken inte förmår spränga sig utanför kodexformens begränsning och se sin egen potential förblir den troligen bara en bok.
Här igen är vi samlade, senast vi sågs var det Stanza, och vilken kväll sedan, vi minns bland annat mono/mono och Pers ofrivilliga samarbete: en välkomstönskan mitt i stycket, och vi minns såklart den otroliga läsningen Marie Silkeberg och Hanna Nordenhök gjorde tillsammans av inledningen till vår favorit Inger Christensens det, som att sätta ihop tiden ett ögonblick, Marie läste på danska och Hanna på svenska, "det var det, så er det begyndt", och vi tittade på varandra och erinrade oss alla glada utrop (kanske allra mest mitt mobilsvar på Roskilde i somras) från Inger om att komma och alla ledsamma vykort när hon tvingades ställa in.
