Visar inlägg med etikett Stanza. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Stanza. Visa alla inlägg

Stanza har nått skolåldern


Idag firar vi att Stanza fyller sju år. Den 5 december 2002 arrangerade vi det första Stanza på Inkonst med Malte Persson, Fredrik Nyberg, Magnus Ödmark och LT Fisk på scen.

Nu, nära 200 författare från 18 länder senare firar vi skolåldern med fyra författare som alla har skildrat barndomen eller skolan: Jonas Brun, Ida Säll, Helena Granström och Majse Aymo-Boot.

Låt stå!

Leva i Norden

Nomineringarna till Nordiska rådets litteraturpris har presenterats och det är inte så mycket att säga om de svenska nomineringarna Steve Sem-Sandbergs De fattiga i Lódz och Ann Jäderlunds stålhårda Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar.

Vi noterar dessutom att Peter Laugesen, som tillsammans med Jörgen Lind dyker upp på Stanza i mars, är nominerad från Danmark och Steinar Bragi, som mycket väl kan skymta förbi i ett kommande Pequodnummer, representerar Island.

Går kodexboken rullens öde till möte eller e-boken Gutenbergs?

Redan i Knut Hamsuns Svält föder den sällsamme J.A. Happolati idén och uppfinner den elektriska psalmboken vars bokstäver lyser och gör det möjligt att läsa i mörker.

120 år senare har e-boken hittat ut från romansidorna och blivit en realitet, läsplattorna har nu på allvar börjat hitta till sin publik och e-böckerna sin distribution.

Apples e-bokläsare Stanza har bland annat medfört att Iphonen har blivit populär också för e-böcker och i Sverige förbereder sig nu både förlag och författare på att e-bokens länge efterfrågade genomslag stundar. Författarförbundet uppmanar sina medlemmar att inte skriva på några e-boksavtal och förlagen arbetar för att finna ett gemensamt format för samtliga olika modeller av läsplattor.

E-bokens fördelar är många och svåra att argumentera mot och dess utveckling är revolutionerande, men det känns ändå enkelt att göra en koppling till en av historiens tidigare viktigaste uppfinningar.

När Faust, Schäffer och Gutenberg introducerade boktryckarkonsten med lösa typer var det den moderna tidens främsta uppfinning och begynnelsen på en ny tidsera. Gutenberg & Co insåg dock inte själva potentialen i sin egen uppfinning och dess revolutionerande effekter.

Istället för att utnyttja pressen till att snabbt kunna massproducera skrifter försökte man efterlikna handskrifterna, de böcker man var van vid och således också dess avancerade stil och ornament. Proceduren var tidskrävande, avkastningen dålig och investerarna fick inte igen sina pengar: där stod man med uppfinningen som skulle komma att markera startskottet för den moderna tiden och resultatet blev konkurs.

När e-boken nu befinner sig i sin egen inkunabelperiod finns en påtaglig risk att göra liknande misstag. Med internet och ny teknik finns stora möjligheter att vidareutveckla mediet boken, men utvecklarna verkar helt låsta vid att efterlikna det för oss läsare så invanda kodexformatet, som ju endast varit det dominerande formatet i ca 1700 år, dessförinnan var en bok en rulle.

Med internet har hypertexten gjort sitt inträde och bland annat har James Joyces Finnegans Wake för första gången kunnat publiceras i sin tilltänkta evighetsloop utan att vara låst innanför sina pärmar. Tiden torde tala för att en ny form för boken randas, men pärmar att hålla i, sidor att vända och allt för att efterlikna det som vi läsare så vanemässigt tänker vara en bok, är vad läsplattetillverkarna tävlar om att komma närmast.

Produkt- och programutvecklare har tillfälle att skapa något som går bortom papperssparande och Happolatis mörkerläsande funktion. Redan nu förekommer för studiematerial varianter där läsarens marginalanteckningar kan föras in i texten och det är en liten föraning om vilka möjligheter som föreligger.

Risken finns dock att så länge e-boken inte förmår spränga sig utanför kodexformens begränsning och se sin egen potential förblir den troligen bara en bok.

Litteraturcyklister under hajattack


Förra året var det omkring 150 cyklister som hittade fram till Stanzas glänta i Pildammsparken när Sommarscen Malmö anordnade en cyklande LitteraTur.

I år finns vi också på plats och har denna gång bjudit in kollektivet Sharks:

Det litterära kollektivet Sharks presenterar stolt den specialskrivna föreställningen ”sexfingersallad”: en historia i Dan Anderssons fotspår om att göra en sallad med sex fingrar, om den nya och den gamla arbetarklassen samt frågan om hur man bäst utnyttjar myten om sig själv.
Sharks är en studiecirkel. En studiecirkel är en kamratgrupp där alla är jämställda.

--------------------
Samling onsdag 29/7 klockan 19 vid Stadsbiblioteket i Malmö enligt följande premisser:

LitteraTur

På cykeltur genom Malmös parker möter publiken författare, poeter och ordkonstnärer som bjuder på ord i olika former. Turen startar vid Stadsbiblioteket i Slottsparken och avslutas i Kroksbäcksparken. Glöm inte att ta med cykel!

I samarbete med Stanza, Författarcentrum Syd och Radiowy.
Onsdag 29 juli 19:00 Utgår från Stadsbiblioteket

Glory to brave, honor to the brave!

Sommaren steker och i Hova rasar riddarna. Således har vi samlat ihop fem poeter till en Stanzaläsning som på torsdag äger rum mitt i Hovas riddarvecka. Småstaden ska granskas och lyriska lansar reses för att sticka luften ur såväl Arn och Singoalla som Ivanhoe och Roland.



Johan Lindblom den tappre, Linn Hansén av ringa ålder, Kajsa Sundin av Arosnäs, Kristin Berget den mångförslagna och Palle danske Sigsgaard kommer alla att stå för de ärofyllda orden – and there will be none to part them.

There’s no coast of Nebraska



Som sagt, igår flöt det ut, Malmös svar på paddan heter rundan och på den körde vi ett narrativt tema tillsammans med Stewe Claeson, Martin Glaz Serup och Linn Hansén. Svenskarna läste från pappersutskifter, då dom inte läste på norska. Dansken läste två gånger, först med bok, sen med papper (på danska båda gångerna), och så hann vi dessutom med ett litet samtal om översättningssvårigheter mellan närbesläktade språk.

Mest överraskande? Alla som läste satt ned, något som aldrig hänt, det händer nästan aldrig, såhär på rak sommararm minns jag att Leif Holmstrand brukar sitta, och Les Murray satt då han var hos oss. Fler? Nu var det inte så otroligt som det kanske låter, broarna slickar vattenytan (eller tvärt om) i Malmö. Under Stewes läsning var det till och med liggande läsning för en eller två verser!

Efter läsning blev det sillamacka Bishops, som tack för sjön, som förberedelse inför morgondagens dans och sång.

There's more to life than books, you know - but not much more

Igår var vi ute och seglade på Malmös kanaler med Stewe Claeson, Martin Glaz Serup och Linn Hansén som läste upp för en fullsatt Rundanbåt.

Idag tar jag till humdrum Borås för att se den käre gamle Morrissey på nån form av konferenscenter med ovan nämnda Hansén. Lägger nedan in en gammal krönika jag skrev för Sydsvenskan när Morran spelade på KB 2002.





Redan på The Smiths första demoinspelningar påpekade sångaren Morrissey att "du vet att det finns mer i livet än böcker, men inte mycket mer".
Inflytandet från litteraturen i Morrisseys låttexter, såväl som soloartist och som sångare i The Smiths, har alltid varit en av de viktigaste ingredienserna i denna lika märkliga som fascinerande artistmyt. Vi lyssnare möts i Morrisseys värld utanför kyrkogårdarnas grindar i sällskap av Wilde, Keats och Yeats.

Att än en gång påtala att Morrissey blev ett identifikationsobjekt och en hjälp för de utstötta och ensamma vore som att säga att påven är katolik. Mer intressant är att det i Smiths frontfigur också döljer sig en litteraturens korsriddare. Plötsligt fanns där någon som visade att det var helt okej att ha en bok av Oscar Wilde i kavajfickan samtidigt som man bar ett New York Dolls-album under armen.
I sin musik förklarar Morrissey att hans vänner är Dallow, Spicer, Pinkie och Cubitt, det hårdnackade gänget i Graham Greenes Brighton rock. Och när pojken i en sångtext försöker att locka fram kärleken hos sin älskade får låten den lekfulla titeln "King Leer", likt Shakespeares Kung Lear älskar vår hjälte utan att själv älskas.

Morrissey har alltid haft en litterär ambition med sitt låttextförfattande och tog tidigt upp frågor i sina texter som var otänkbara för andra samtida artister. Som en tunn slöja av cigarettrök letade sig Morrissey in i 1980-talets skrivkammare. Nu har pendeln slagit tillbaka och resultatet från de ensamma skrivkamrarna visar sig på bokdiskarna. Morrissey har inom viss litteratur blivit en referensram, en symbol för känslan av att vara missförstådd och sökande. Att en ungdomligt plågad romangestalt lyssnar på Morrissey håller på att utvecklas till samma schablon som att en kriminalkommissarie skall lyssna på opera.
När Keith Fleming ska beskriva sin uppväxt hos sin homosexuelle morbror i New York ger han boken titeln The boy with the thorn in his side. I The perks of being a wallflower låter Stephen Chbosky låten "Asleep" vara den röda tråden i berättelsen om den bekymrade pojken Charlies tid i high school.

Mest känd inom den Morrisseyrefererande litteraturen (om det nu går att prata om en sådan specifik genre) är Douglas Couplands Girlfriend in a coma med flertalet invävda Smiths- och Morrisseycitat i texten. Snyggast lyckas ändå Willy Russell i Den andra pojken där han bygger upp sin roman som en brevväxling mellan (återigen) tonårspojken och idolen Morrissey.

Efter alla dessa unga pojkar med huvudbry är det befriande att Morrisseyaffischen sitter på väggen i Fucking Åmål i ett flickrum - hos Agnes.
I Sverige har vi en egen Morrisseyförfattare i Peter Birro. Redan i Birros debut Under bordet faller replikväxlingarna om Morrissey tätt. I Utan nåd kretsar hela handlingen kring en textrad från "Never had no one ever" och i Mitt ansikte och mitt namn går Birro rakt in på sitt eget behov av artisten:
"Och jag inser plötsligt att Morrissey är den enda popstjärna i världshistorien som har förmågan att locka fram en sådan gränslös, vacker kärlek ur sina hungrande, ensamma fans!"

Roubaud i sommarregnet, Roubaud i poolen

Gårdagens SommarStanza på galleriet CirkulationsCentralen blev fantastiskt lyckats. En stor och intresserad publik som fick ta del av tre riktigt bra läsningar av Jacques Roubaud, Leif Holmstrand och Ulf Karl Olov Nilsson.

Vår utgåva av Någonting svart verkar verkligen ha nått ut och det är roligt att det är så många skrivande som hör av sig hur viktig och bra de tycker att boken är. Dessvärre var det ju många som inte hade tid eller möjlighet att ta del av Roubaud igår så här får ni en bild med tips om hur man på andra sätt kan njuta av Någonting svart.

Se och lär av den norske poeten Henning Bergsvåg:

Vårvrål

Det är bråda dagar nu: Idag åker Rámus til Köpenhamn för att hämta den turkiska författarinnan Asli Erdogan vars kritikerrosade roman Den mirakulöse mandarinen vi gav ut i höstas.
I morgon läser Asli ur romanen på På Besök i Malmö där Andrea Karlsson efteråt kommer att samtala med Asli och Andrzej Tichy läser ur den svenska översättningen.
Efter Malmö åker Asli vidare till Stockholm och Södra Teatern där hon tillsammans med en rad andra turkiska författare framträder på lördag.

På lördag befinner sig också Stanza på turné och besöker Akustik i stationshuset i Röstånga. Det blir uppläsningar med Mats Kolmisoppi, Ida Börjel, Andrzej Tichy och musik med LT Fisk.

Nästa torsdag, den 23:e, är Stanza dock tillbaka på hemmaplan på Inkonst och firar av våren med uppläsningar av Ida Linde, Arne Johnsson, Kristofer Flensmarck och Håkan Bravinger.

I am trying to break your heart


Nu skiner solen igen, för en timme sedan haglade det, för två timmar sedan sken solen, tidigare, vid lunch då regnade det, på vägen ut till lunch gassade solen, nu är det äntligen vår i veckan som våren glömde!

Det om det, igår var det Stanza, folk från olika hörn av Norden, en efter en på scen, Eirikur Ymf Ymf inledde, Cia Zaroum fortsatte, 3 sinustoner tog över pinnen för att på sista sträckan ledas i mål av formidabla Bengt-Emil och Kerstins instruktionsframträdande eller vad vi kallar det. Enligt Kerstins statistik innan gårdagen blev gårkväll så verkar vi ha bokat lite drygt hälften av hennes framträdande i år… Nästa Göteborg, missa inte det!

55,40° N, 12,34° Ö

Här igen är vi samlade, senast vi sågs var det Stanza, och vilken kväll sedan, vi minns bland annat mono/mono och Pers ofrivilliga samarbete: en välkomstönskan mitt i stycket, och vi minns såklart den otroliga läsningen Marie Silkeberg och Hanna Nordenhök gjorde tillsammans av inledningen till vår favorit Inger Christensens det, som att sätta ihop tiden ett ögonblick, Marie läste på danska och Hanna på svenska, "det var det, så er det begyndt", och vi tittade på varandra och erinrade oss alla glada utrop (kanske allra mest mitt mobilsvar på Roskilde i somras) från Inger om att komma och alla ledsamma vykort när hon tvingades ställa in.

Sen helg och Per i kylan, jag i värmen med snö, perfekt kramsnö, träningsvärk i kastarmen (ypperlig anledning att återigen tvingas finna en bortförklaring till framtida squashförluster).

Ännu en berättare




Igår måndag spelade vi skivor på Doc Lounge i Malmö, filmvisning av en hyfsat medioker historia om Gonzo, Hunter S. Thompson, men som berättare hade filmen Johnny Depp och för något år sedan när Kristina Lugn och Jesper Svenbro hade hoppat in i Svenska akademien och Lyrikvännen flyttat söderut och Lund och ellerströms så hade vi en kväll på Stanza med alla dessa inblandade och då slog vi till med en klicklisteaffisch och där var han med!

Men det var mer som förenade dessa kvällar, igår, precis som den där marskvällen, var det lapp på luckan och såhär med facit i hand finns det bara tre personer som var med på båda kalasen, alltså tre anledningar: 1. Depp 2. Jr 3. Sr

En slump? Skulle inte tro det!

Vi hade en dryg timme igår, varannan låt, jag började det fantastiska cd-eventet med bara cd-favoriter:
Lambchop: Interrupted
Cat Power: The Greatest
Pavement: Strings of Nashville
Simon Joyner: That Was You
Archers of Loaf: Chumming the Ocean
Cowboy Junkies: Dead Flowers
Grandaddy: He’s Simple, He’s Dumb, He’s the Pilot
Bon Iver: Blindsided
Smog: I Was a Stranger
Silver Jews: Dallas
Galaxie 500: When Will You Come Home
[film]
Primal Scream: Suicide Bomber
Brightblack Morning Light: All We Have Is Broken Shines
Nellie McKay: Really

När danskarna tar molnen

Per Hagman var på Malmöbesök igår och idag är då hjärnan som smör och ögonlocken tunga efter kolmisoppisk gästfrihet. Arbetat med att försöka rodda ihop ett författarbesök i – oktober. Mycket blanketter som ska fyllas, fax som ska skickas etc etc.

Fint då när ett brev skickat över Atlanten väntar på hallmattan. I slutet av november var den amerikanske poeten Christian Hawkey på besök och läste på Stanza. De efterföljande dagarna ägnade vi bland att åt att handla hjortronsylt. I brevet från Christian medföljde nu en nyskriven dikt:

why the danes confiscated my swedish cloudberry jam

perhaps the danes consider dangerous
any species, the cloud, that does not

self-polinate, the cloudberry, language
in this way floats in the sky & only we say

like a cloud. this close: a simile
covering a hill, a high hill covered

in undmodified life, the soft handlike lobes
of its leaves, as if listening (ears). the danes

would never by the same logic watch
dan rather. we imagine any name, any

beautiful name a form of danger--a flower,
white, inside a white cloud & ope there,

the lustrous amber berries a condensation
of this light (rhyme). or rather

this language. what a security line.
the smell of bodies traveling. a bridge

& the moment you decide to return
any way other than the way you arrived,

the same way you arrived, with nothing.
your belt has been removed. your shoes.

hints of white hinterland. a bead of dew
for each drupelet, as. the machine zooms in

& each new frame, once enlarged, the same:
molecules, moles (o). the security guard

after taking the jam waved to me to move.
a large, white hand. the back of it. me

between to, two of them. the same logic,
then. same space between logic, sky, and cloud.


Christian Hawkey 28/12 –08

Tisdag och tid igen för idrott

Igår måndag såg jag Rapport (attans att det där inslaget om dockmakaren, en av världens främsta, inte funkade! (22.54 för den som är intresserad)) och satt sedan kvar ett slag i soffan med samma förvalda kanal och såg en halvtimme av Idrottsgalan innan annan idrottshistoria drog mig mot bokhyllan och Stanzaaktuelle Stefan Lindberg.
Det som hela natten dock arbetat i min skalle är att allt tyder på att Stefan Holm har en bror (att jag inte sett det tidigare), en bror som heter Roland Pryzbylewski och kallas ibland för Prez. Sammanfattning: om vi tänker oss att Holm ibland kallas för Stef, så har vi historien om Stef och Prez och familjens betydelse för karriären.




Västergötland über alles




Idag spottade vår Canon i9950 ut det här. Det närmar sig alltså, Västergötland kommer närmare Skåne för varje minut, varje timme, varje dag.

29 januari är det här, traktorerna körs såklart av Erik Andersson, men också Stefan Lindberg och Linn Hansén är med i landskapståget.