The morning paper

Så har man börjat hämta sig efter helgens chock, ja, som morgontidningsläsare är det aldrig roligt att bli överraskad och förvirrad så tidigt (ja, det var med nöden som följeslagare jag lyckades hitta Melodikrysset!) en helgmorgon. Nåja, orienteringen är en sak, såhär senare är det överraskningen som stannar kvar, Sydsvenskan har liksom blivit en tidning för blinda, rubrikerna är onödigt stora, graden i brödtexten ökad något, medan kägeln inte verkar ha följt med, i dagens B-del (som är den som ligger bredvid mig när jag skriver) räknar jag till fem olika typsnitt på bara första sidan, men men, amerikansk typografi är populär och det ser man, och visst emellanåt är det mycket finare och tydligare än tidigare, men det som är mest slående är för en kultursides- och typsnittsnarkoman är likheten med DN, den något breddade vertikala röda linjen som DN jobbar med, nu i kulturdelen, men framförallt använder Sydsvenskan numera en nyantikva värdig DN Bodoni.

Det om papper. Men se all överraskning får sin förklaring i den digitala världen, det är nämligen här man nu ser att Sydsvenskan, precis som DN (och SvD) för en månad sedan övergett, vänstermenyn, istället dubbelspalt plus två enkla, och så flyttat upp folk som tycker saker, citat och bild, och ovan allt detta banner. Det funkar, uppenbarligen, och bekräftar, författarfokus, och vidare personröstandet, föreställning om identitet och så vidare med mera.






Det om det, ni som följer oss för sportens skull ska icke misströsta, idag är det tisdag och tisdag betyder squash, och det med stort S idag, ty idag spelades inte en utan två matcher, och det går bra nu, 3-2, 3-2, dubbelseger = dubbelglädje