Tyst diplomati och ingen talar Isaak

Samma dag som Dawit Isaak suttit fängslad i 2691 dagar (dvs. sedan 23/9 2001) kommer nyheten att han har förts till hårt bevakat militärsjukhus. Det är bara att innerligt hoppas att hans hälsa inte är allt för sviktande.

På jobbet har vi på en dörrkarm satt en klisterlapp med uppmaningen "Free Dawit", det mest för att vi själva ska påminnas om att han i snart åtta år har suttit fängslad utan att svenska myndigheter lyckats göra någonting åt det. Klisterlappen sitter där och pekar på vår maktlöshet, för någon makthavare eller beslutsfattare skulle aldrig sätta foten på vår arbetsplats. Och vad hjälper den? Vad hjälper protestlistorna? Ingeting uppenbarligen för den "tysta diplomatin" är det fortfarande som gäller och verkar - en diplomati som bevisligen inte har tillfört någonting utan snarast totalhavererat.

Fallet Dawit Isaak är en skamfläck för svensk diplomati, utrikespolitik och medborgarskydd. Det tragiska är att det är på bekostnad av en modig mans liv, och hans familjs. Det är som sagt bara att innerligt hoppas skandalen inte fulländas med diplomatiska kondoleanser.